tisdag 31 januari 2012

Attans vad gårdagen gick fort......

Dottern och jag förirrade oss totalt i Mattisskogen och alla måsten lades åt sidan.

Så idag blir det stressigt värre.
Först öppna förskolan vilket iförsig inte är ett måste men väldigt trevligt. Sedan leverera mängder av Lip till insamlingen för Hjärt och Lungfonden vilket å andra sidan inte heller känns så betungande utan bara oerhört spännande.
Det är nog den sista "lilla" punkten som känns värst och som jag egentligen borde börja med nämligen den här....

dvs bokföring

måndag 30 januari 2012

Lek med mig mamma......

Här hemma har vi riktig Astrid Lindgren yra just nu!

På kvällarna läs det Barna i Bullerbyn, Emil i Lönneberga och den stora lyssnar på Bröderna Lejonhjärta.


Alla vi barn i Bullerbyn
På dagarna leks det Ronja Rövardotter. Sylvanien ekorren får vara Ronja, lille kaninen är Birk och barbiedockorna är de elaka vildvittrorna.


Det ger verkligen en nostaligtripp tillbaka till den egna barndomen. Kommer ihåg att jag älskade att lyssna på rövarnas sång i Ronja, förfärades över Tengil i Nangijala och älskade spänningen i Kalle Blomkvist.


Vilken är din Astrid favorit??

söndag 29 januari 2012

På resande fot...

I helgen bar det av mot Skåne! Äntligen fick jag träffa mina barndomsvänner. Vi är några stycken som hållt ihop ända sedan förskoleklass. Även om vi inte ses så ofta känns det som igår. Det var en trevlig kväll med mycket god mat, skratt blandat med allvar och härligt avslappnat.

Idag, söndag passade jag på att jobba innan tåget tog mig hem till Kungsbacka igen. Underbart att ha ett jobb där man kan förena nytta med nöje och jag hade den stora glädjen att få en ny medarbetare!

Arbetsväskan fick hänga med och familjen fick stanna hemma!

lördag 28 januari 2012

Vårkänslor..


Det är inte bara vi som känner att våren närmar sig!
                                                        Även Sylvanierna börjar rusta...

Mina döttrar älskar att leka med små figurer och Sylvanien är sååå söta.

Lördagstips..

Jag och min man tycker båda att det är väldigt roligt att spela brädspel och då speciellt strategispel. Tyvärr finns det inte så många bra spel som man bara kan vara två på men som tur är har vi många vänner som gärna också spelar. Det är ett trevligt sätt att umgås på.

Med barnen har det mest varit memory men nu när de börjar bli lite större så finns det riktigt bra spel som man kan spela tillsammans. Ett av dom är Magi Labyrinten. Spelet rekomenderas från 6år men C som snart är 5 klarar det galant. Det är ett enkelt spel men ack så klurigt det kräver koncentration, är spännande och ger många goda skratt.

Det gäller att ta sig fram till den magiska symbolen.
Under spelplanen gömmer sig labyrinten!



fredag 27 januari 2012

Nu blir det fredagsmys....

Hemma hos oss och säkerligen även hemma hos många andra har fredagsmys blivit en tradition. Vi äter chips och popcorn, tittar på tv och umgås. På grund av olika händelser i veckan så är nu fredagsmyset inställt eller åtminstonde popcornen och chipsen men kan man inte ha mys ändå undrar jag??

Inte om man frågar mina barn. Den äldsta hotar med att sitta på rummet hela kvällen och den mellersta hotar med att flytta hemifrån när hon blir stor. Den minste tittar storögt på och undrar nog vad som händer.


Morgonstund har guld i mun??


Vem fåglarna kom på det uttrycket?
Slår vad om att det inte var en småbarnsmamma som blivit väckt av en nerkissad säng 05:00 på morgonen och där boven i dramat vägrar somna om.
Men efter att ha googlat inser jag att innebörden inte riktigt va vad jag trodde…..
Googlar man står det följande:
Morgontimmarna är guld värda. Den som går upp tidigt får mycket arbete uträttat.

Det är alltså meningen att jag ska ta mig upp ur koman och sätta igång för att förstå den riktiga meningen med: Morgonstund har guld i mun……. 

torsdag 26 januari 2012

Positivt tänkande eller....

Min man: - Har du bara en strumpa på dig?

Jag: -Jag hittade inte den andra men nu är det iallafall varmt och skönt om den ena foten.....

Minne..

Jag har skrivit dagbok ända sedan jag var liten. Dagboksskrivandet har och är på sätt och vis en typ av terapi för mig, ett utmärkt sätt att få sätta ord på mina tankar och känslor.

Men när jag fick barn upptäckte jag att skrev allt mindre om mig själv och istället mer och mer om  barnen. Dom har ju en förmåga att få allt fokus, känns det igen?? ;) Samtidigt som dom faktiskt är det största som hänt i mitt liv. Deras intåg har självklart inneburit både skratt och tårar och krävt en hel del bearbetning.

Så självklart  har dom haft en given plats i min dagbok men när jag märkte att jag skrev mer om dom än om mig själv införskaffade jag en bok till. Nu har dom sin egen dagbok där jag skriver till dom om deras händelser i livet, stort som smått.


onsdag 25 januari 2012

Chock....

När vår mellersta dotter gick på 1 årskontrollen för cirka 4 år sedan sa läkaren att hon hörde ett litet blåsljud på hjärtat. Men hon lugnade oss och sa att det var nog ingen fara, blåsljud är väldigt vanligt.

Vi fick en remiss och det gjordes ett EKG vilket visade att det var någonting som inte riktigt stämde men fortfarande sa alla att det säkerligen inte var något. Och visst var hon pigg och alert vår lilla ettåring!

Den 11/9-08 lustigt nog gjordes ett ultraljud och det visade sig att vår lilla tjej hade ett hjärtfel som heter AV Commune. Ett hjärtfel som är väldigt vanligt hos barn med Down Syndrom. Chocken var total! Hålet i hjärtat var så pass stort att man ville operera så snart som möjligt för att hon inte skulle drabbas av hjärtsvikt och fem månader senare opererades hon på Drottning Silvias i Göteborg. Operationen gick bra och en månad senare blev hon utskriven.

Idag är hon en precis som innan en sprudlande tjej, hon mår jättebra och det är bara ärret på bröstet som vittnar om vad hon gått igenom. En gång om året gör vi återbesök och så får det bli resten av hennes liv men det känns tryggt och skönt.

Det var en omtumlande tid för hela familjen men vi fick fantastiskt stöd av familj, vänner och professionella människor.

En blivande läkare?

Visste du att....

varje år föds 1000 barn i Sverige med hjärtfel. Det är en av hundra nyfödda.

Hjärt och Lungfonden har tillägnat februari månad till alla barn som har medfödda hjärtfel. I år går alla insamlade pengar till olika forskningsprojekt som ska försöka lösa gåtor kring hjärtsjukdomar som drabbar barn.

Det finns olika sätt att ge sitt stöd. Antingen kan du gå in på Heja Abbe (se mina favoriter) och SMS:a ditt namn elle så kan du köpa en eller flera pin på tex Hemtex. I år stödjer jag Hjärt och Lungfonden genom att skänka förtjänsten på alla Aloe Lip som jag säljer under februari månad. Jag har fått god hjälp av vänner och bekanta som ska hjälpa mig. Det ska bli oerhört spännande och se hur mycket vi tillsammans kan samla in. Är du intresserad av att köpa ett lip är det bara att säga till!

tisdag 24 januari 2012

Olof Röhlander igen......

Har du läst mina tidigare inlägg vet du att jag prisar Olof Röhlanders föreläsning "Det blir alltid som man tänkt sig". Nu efter gårdagens boktips måste jag bara citera honom igen så att du har något att fundera på under dagen....


        "Tänk om det blir som du tänkt dig? Vad har du då tänkt dig?"


Dagens boktips!

Jag älskar böcker!! Har alltid ett par stycken liggandes på sängbordet vilket är perfekt för då kan man alternera utefter kvällens sinnesstämning. När det gäller böcker är jag allätare. Jag läser faktiskt i princip allt, det är en salig blandning av skönlitterärt, fakta, fantasy, biografier, dikter osv osv....

Idag slår jag ett slag för ”THINK and GROW RICH” av Napoleon Hill. En inspirerande och fascinerande bok som handlar om målmedvetet tänkande. Här får du tips om hur du tänker dig till framgång och boken är fylld med små berättelser som man inte kan låta bli att häpnas åt. Mitt tips är att läsa den på engelska helt enkelt därför att jag hört att den svenska versionen inte riktigt blir detsamma.
Det här är en bok som du kan bläddra i om och om igen....

Vad säger du Nils?


Idag känner jag mig modig!
Jag ska bege mig till frisören och lille Nils ska få följa med. Fick i helgen en förfrågan om jag ville arbeta på en mässa och det ville jag såklart. Men insåg till min förfäran att spegelbilden inte riktigt överensstämde med hur jag känner mig. Det var inte alls en pigg och energisk trebarnsmamma som tittade tillbaka på mig. Måste alltså piffa mig lite och den tid som fanns var idag på förmiddagen.
Så älskade lille son säg att du är på strålande humör…..
Foto av: Magnus Lindqvist

måndag 23 januari 2012

Vad blir det för mat?

-Dillkött
-Är det ko?
-Ja..
-Ånej har dom dödat den stackars lilla söta kalven?

Dillkött känns inte längre lika lockande....


Kalven på bilden har inget med texten att göra!!

Den som gapar efter mycket.......


Jag har varit fast anställd sedan jag började arbeta som fritidspedagog, en enorm trygghet. Jag har arbetat både heltid och sedan 80% då barnen kom. Men som fritidspedagog är löneutvecklingen inte sådär strålande. Eftersom jag gärna vill passa på och vara hemma så mycket som möjligt med mina barn men ändå behålla samma standard bestämde jag mig för att söka ett extrajobb.

Jag kom på en strålande idé!
Att dela ut tidningar mellan lördag och söndag natt måste ju vara det ultimata extrajobbet. Barnen blir inte påverkade eftersom de ändå sover och bara man får någon extra timmes sömn på söndagförmiddagen skulle det vara en lätt match. Trodde jag!!

Att dela ut tidningar var absolut inget för mig. Jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv… Inte nog med det tröttheten gjorde att jag blev så åksjuk att jag var tvungen att ut och spy i buskarna mellan brevlådorna. Herregud jag måste varit en syn för gudarna! J

Det blev nog världens kortaste tidningsutbärarkarriär.

Intuition?


Och ibland dyker det upp tillfällen som man bara inte kan tacka nej till, där man låter magkänslan bestämma.
Då måste man våga chansa, våga hoppa och ta vara på möjligheten.
Foto av: Magnus Lindqvist

Var sak har sin tid


Är det inte märkligt att något som man absolut inte kunnat tänka sig tidigare plötsligt känns fullt naturligt?

Ett frö planteras, det gror, växer, och mognar. Tiden är inne och det är dags att skörda!

söndag 22 januari 2012

Mina föräldrar

Jag är oerhört stolt och imponerad av mina föräldrar som vågat ta steget att leva ut sin dröm. De är båda pensionärer och i somras tog de steget och sålde sin otroligt, fina bostadsrätt i Ystad.

De bytte ut 134kvm mot en husbil.

Det var en lång process att sortera ut vad som skulle få följa med till en eventuell lägenhet i framtiden. Vid ett tillfälle försökte jag hjälpa mamma att rensa kartonger. Vi hade en spara låda och en slänga låda. Jag lade i slänga lådan och mamma flyttade över till spara lådan. Tillslut insåg jag att det inte var någon ide att hjälpa till, jag hade inte samma affektionsvärde till sakerna och det var en process hon måste gå igenom själv.

I dagsläget befinner sig dom i Spanien och njuter av solen och värmen.


Deras nya hem!
En Dethleff Esprit T6810

När jag var liten var jag väldigt bestämd med att jag skulle bo i Varberg när jag blev stor. Vi hade varit där på semester med husvagnen och jag vet inte varför men staden måste verkligen gjort intryck på mig. Nu blev det inte Varberg utan Kungsbacka. Jag hade aldrig varit i Kungsbacka tidigare och inte min man heller men det som avgjorde var att vi båda fick jobb och att det låg mittemellan Åmål och Ystad. Allt vi sett av Kungsbacka innan vi flyttade var en tågstation och de två skolor som vi sökte jobb på.

Hur viktig är egentligen platsen vi bor på? Eller huset vi bor i och sakerna vi äger? Sätter vi alltför stort värde vid materiella ting och isåfall hindrar det oss från att våga leva ut våra drömmar?
Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att arbeta utomlands något år eller spendera några månader av mammaledigheten på ett varmt och skönt ställe.

Hammamet, Tunisien

Val


Har du någonsin gjort ett vägval som varit livsavgörande. Det låter ju väldigt stort och allvarligt. För stunden kan jag bara komma på ett sådant val som jag har gjort och med tanke på min ålder 36 så är det kanske inte så konstigt. Å andra sidan har jag väl inte fått alla resultat än!

Jag studerade till fritidspedagog i Karlstad. Efter halva utbildningen tog det slut med min dåvarande sambo och jag bestämde mig för att ansöka om att få göra klart utbildningen i Skåne. Det kändes som ett naturligt val eftersom det är där jag har mina rötter. Det var inga problem att flytta studierna och både vänner och familj gladdes åt att jag skulle flytta hem efter 3 års tid i olika delar av Västra Götaland.

Men av någon anledning ändrade jag mig! Jag valde i sista stund att stanna i Vänerns pärla Mariestad och fortsätta min utbildning i Karlstad. Ett halvår senare träffade jag min blivande man och vi har idag varit gifta i snart 8 år. Västra Götaland byttes senare ut mot Halland och här trivs vi fantastiskt bra!
Brudbukett

lördag 21 januari 2012

Nyfiken..


Jag gick faktiskt till ett medium för ett par år sedan. Aningens otålig ville jag så gärna få en glimt in i framtiden, var jag på rätt spår? Skulle mina drömmar och mål slå in?

 Kan väl inte direkt påstå att jag blev så mycket klokare. Visst kan jag väl tycka att mycket av det hon sa stämde men frågan är hur mycket som efterkonstrueras i min hjärna. Problemet är att har man en gång gått så vill man gärna gå igen och igen och igen. Allra helst till någon ny för att se om dom säger samma sak och gör dom inte det blir förvirringen total! :)

Men jag ska motstå frestelsen. En del av tjusningen med livet måste väl ändå vara att inte veta! Frågan är också hur mycket man blir påverkad av det som mediet säger. Väljer jag väg utefter vad jag fått reda på? Skapar denna okända människa villospår?
Isåfall blir ju min väg än krokigare och längre….
foto av: Magnus Lindqvist

Drömtavla


Härliga lördag! Snön singlar ner utanför, minstingen sover och döttrarna håller på med lera. Det är ett ypperligt tillfälle att plocka fram massor med tidningar och saxen. Äntligen ska jag påbörja min inpirationstavla.

Jag tänkte jag skulle göra en drömtavla och den ska sitta på väggen framför crosstrainern, strategiskt placerad. Tänker att det är en bra plats för motivation när jag står där och trampar. Ett plus är ju att min man också står där ibland, tillslut delar han mina drömmar J.

Omedvetet Målmedveten


Jag har nog alltid varit målmedveten på ett omedvetet sätt! Jag vet på ett ungefär vad jag vill men jag har lite svårt för att ta mig dit. Vägen blir oftast väldigt lång och krokig.


Vet inte om du såg på Skavlan igår, det gjorde jag. Mark Levengood var där och han sa något om att alla ens drömmar inte var sanna och att det var viktigt att man provade sina drömmar för att ta reda på vilka som var ens egna. Jag tror också att det är lätt att bli påverkad av andra, att man tror att man måste följa normen. Eller att man kanske inte vågar stå för det man tycker är fantastiskt roligt på grund av rädslan att bli ifrågasatt.

Har DU skrivit ner dina mål? Jag har skrivit ner mina, jag har små delmål som jag bockar av vartefter men också stora. Jag tillåter mig att drömma stort, gör det du också!
Sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna...

fredag 20 januari 2012


Det är 3:e och sista gången som jag är mammaledig. Även om barnmorskan sa ”På återseende” när vi tog adjö vid återbesöket efter förlossningen. När jag berättade det för min man såg han alldeles likblek ut! :)

Tre barn är alldeles lagom! Nu känns vår familj komplett. Vi har två tjejer på 4 resp 7år och en pojke på 6 månader. Tro nu inte att det känns komplett bara för att det kom en pojke, visst är det roligt med lite könsbyte ;) men det spelar verkligen ingen roll.
Det lustiga är att många säger ”Men det var ju roligt för din man att det äntligen blev en pojk”. Fast då känner dom inte min man och inte mina döttrar heller för den delen. Här hemma leks det både med dinosaurier, Star Wars och barbies i en salig blandning.
Nä komplett känns den helt enkelt för att jag alltid velat ha tre barn!
foto av: Magnus Lindqvist

Möjligheter?


Som exempel….

LÄRARLEGITIMATIONEN FÖR FRITIDSPEDAGOGER som inte existerar. Nu tänker jag inte gå in i den debatten eftersom jag har slutat att älta. Det innebär inte att den inte gör mig extremt upprörd men som sagt ”Framrutan är större än backspegeln”.
Frågan är nu VAD SKA JAG GÖRA????

1.      Acceptera att mitt yrke sedan 10 år tillbaka är utdöende och att jag måste vidareutbilda mig till lärare.
3 års universitetsutbildning men inte värd en legitimering.....

2.      Satsa på mitt företag

3.      Komma på ett helt nytt yrke (då menar jag inte att uppfinna ett nytt yrke ;) ) att utbilda mig till.

Svar nummer 2 och 3 känns ju mest spännande och nummer 1 är mest tryggt. 
Jag har nu cirka ett år på mig att lista ut vad jag ska göra, sen är mammaledigheten slut!

Livssyn


Jag tycker livet är oerhört spännande. Spännande på så vis att du faktiskt aldrig vet vilken vändning det kommer att ta. Det är ju verkligen på gott och ont! Men eftersom jag har en otroligt positiv livssyn så tycker jag att vi fokuserar på det goda! Något som går åt skogen kan ju faktiskt visa sig ha någon mening i slutändan även om det inte verkar så till en början……

torsdag 19 januari 2012

Framåt mitt nya motto!


När jag nu återkommer en stund senare är det där livsavgörande ögonblicket förbi, inlägget är redan gjort och bloggen är igång. Tack älskade son för att du vaknade, nu känner jag ingen press längre!

I helgen var jag på en fantastiskt inspirerande föreläsning, ”Det blir alltid som man tänkt sig” med Olof Röhlander ( upphopp.se),  Han sa ju såklart en massa tänkvärda och kloka saker och framförallt på ett hejdlöst roligt sätt.
 Men en sak som jag fastnade för var ”Framrutan är större än backspegeln. Säkerligen inget nytt för vissa…. Och egentligen inget nytt för någon för det är väl ganska självklart att framrutan är större än backspegeln, konstigt vore ju annars. Men….. för mig var det första gången jag hörde symboliken och jag tog beslutet att jag ska sluta ÄLTA, sluta älta det som varit och bara se framåt!
Framåt, framåt, framåt!!!


Mitt första inlägg..... hmm det känns lite stort, det känns som att jag borde skriva något alldeles speciellt något livsavgörande.....  och precis när jag ska skriva just det så vaknar min son....